Julen står för dörren, och jag är glad. Glad, ja rent av förväntansfull inför den tid som är i annalkande. Jag känner mig stark och fylld med kraft. Jag vill göra saker, jag vill kreera. Massor av energi bubblar inom mig och jag tycker inte att tiden räcker till för det jag vill göra. Jag vill dansa, teckna, skriva, scrapbooka, spela, fotografera. Känslan är relativt ny, och av den likgiltighet jag ett tag upplevde tog över allt det som var jag finns just nu inget spår kvar. Jag vill upptäcka, lära, njuta.
Jag vill leva livet så intensivt att det är svårt att beskriva. Jag vill dansa med ansiktet vänt mot himlen och armarna utsträckta och ta in allt som är nu. Här och nu. Jag vill springa i snön, och jag vill göra änglar. Jag vill kunna lagra allt det vackra inom mig och ge den glädjen till var och en som upplever livet svårt. Jag önskar så att jag kunde det. Jag vill kunna dela med mig av det hopp jag känner till de som står inför den tomma hopplösheten. Dela med mig av erfarenheten att kraften kan vinna över misströstan. Jag vill säga, ja ropa högt, att det ordnar sig. För det gör faktiskt det.
Fina Sara. Jag har hittat hit innan, men är tyvärr dålig på att kommentera. Jag blir dock väldigt glad av att läsa dina ord och hur du funnit fina saker i livet.
Stor kram!
Tack rara lilla du för din fina kommentar. Jag blev verkligen riktigt glad!
Nu, när jag är inne hos dig och läser ditt positiva och livsbejakande inlägg, blir jag såklart helt varm i hjärtat!
Ta hand om dig och varm kram till dig!
Hej gumman och tack för ditt mail.
Vilket härligt inlägg att läsa!! Det är så skönt att känna sådana känslor, att börja vilja igen. Kram på dig!! <3<3<3